(<--- det är synd om den här killen. Men det blev i alla fall en bra låt av hans olycka.)
Folk som är stressade. De är aldrig stilla. Även fast de sitter ner. Eller står med båda fötterna på samma ställe utan att röra sig. Eller när de lagar mat. Eller ringer ett telefonsamtal. Eller bäddar sin säng. Luften dallrar kring dem. De försöker kontrollera det hanterbara, laga det som är helt, fixa det som är löst. Och om någonting är osant förnekar de sanningen om lögnen, de går mot en riktning som ständigt ändras men aldrig mot ett mål. Den fria viljan prioriteras bort, och livet börjar följa ett krokigt mönster som de själva skapat men skyller det oproportionerliga och felaktiga på samhället. På jobbet. På den söndriga kaffekokaren. På barnen. På politikerna. På grannens skällande hund. På lidls dåliga sortiment (helt annorlunda från vad de påstår i reklambladen).
Och de förstörs. Ofta. Ständigt nära bristningsgränsen. För stela för skratt. För upptagna för beständig kärlek. Livet är fel. Livet är inte som förväntat. Minns innan, hur det var innan, så mycket bättre, så mycket att se fram emot. Förväntningar som aldrig uppfylldes. Drömmar som ledde till nervsammanbrott då de aldrig förverkligades. Fast berodde det på bristen av mod? Bristen på handlingskraft? Brister hos mig? Fel. Allting blev så fel. Sällan går saker rätt nej de går aldrig rätt livet är skit för livet hatar mig och det är synd om mig alla tar mig för givet och jag får aldrig någonting själv och allting går emot mig och jag ville ju så mycket men jag kan ju ingenting det finns ju ingenting för mig längre livet är förbi och varför börja leva? man kan inte börja leva om man redan är död.
Luften blir tryckande. Som om de befinner långt nere. Djupa vatten, låg grund. De flyter runt men någon gång måste de ju upp till ytan för att andas?
förutom ett fåtal störningsmoment har dagen fört med sig två bilder:
Jag åt sushi med Hanna eftersom vår skollunch är så himla bäst.
De tog min nutella och placerade den där. Finns inte ord. Ett sånt svek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar